Mixed emotions

Som sagt....ska ju till Norrland imorgon. I många många veckor. Och hur mycket jag än trivs där och längtar dit så har jag alltid en slags känsla av att jag lämnar civilisationen när vi åker uppåt. Ibland känns det bara skönt. Ibland känns det klaustrofobiskt. Just nu vet jag dock inte alls hur det känns. Lite melankoliskt kanske...

Därför lyssnar vi på Bon Iver. Han känns melankolisk. Så fin.


(Visst känns det lite Coldplay där i mitten/slutet? Inte för att det gör något. Just saying...)

Late night packing

Jag har en tendens att alltid göra saker i sista sekunden. Försöker verkligen bli bättre. Planera i tid och lite sånt. Men jag verkar vara en slow learner. Speciellt när det gäller packning. Inför exakt varenda resa jag gjort i mitt liv har det alltid slutat med att jag står mitt i natten i ett berg av kläder och inte har en aning om vad jag ska ta med. Det spelar ingen roll om det är en resa med jobbet, weekend trip eller fyra veckor i norrland, jag packar alltid fel. Har med mig mysbyxor som aldrig använts på jobbresan och några konstiga "finbyxor" med mig till stugan i norrland. Har aldrig liksom förstått själv hur jag tänker när jag packar med kläder som jag aldrig använder annars men lämnar hemma de som jag alltid har på mig. Det är som att jag tror att jag blir en annan människa när jag åker bort och ska helt plötsligt byta stil...

En annan trend jag märkt som jag håller på med, om det är varmt väder ute när jag packar så packar jag bara ner tunna små linnen och sådana kläder fast jag vet att jag ska till ett ställe som är ganska kallt. Och tvärtom. Är det vinter men ska till ett varmt ställe så har jag ändå svårt att packa ner tunna kläder. Herregud. Hur svårt kan det vara att tänka ett steg längre?

Ja hörrni....inte lätt att vara mänska...