måndag 9 januari 2012

Are we really who we used to be, am I really who I was

Sorg, saknad, resor, jul, begravning, lån, jobb och flytt. Det är mycket som händer nu, både fysiskt och psykiskt. I huvudet och i hjärtat.

Men det kliar i fingrarna. Att bara få en stund att skriva om sånt där ytligt som får en att glömma sånt där jobbigt. Bara för ett litet tag. Men snart. Snart får den här datorn en egen plats, i ett eget rum och då ni. Ja då blir det skriva av det kan jag lova.

Men tills dess får det blir lite best of 2011. Här kommer den finaste låten. Och kanske det finaste lilla uppträdandet. Jag som aldrig ens ser Skavlan, men för Ryan kan man göra ett undantag.

1 kommentar:

  1. Skulle precis sätta ihop ett litet pasta-recept åt morgondagens 7:or, och kände för lite skön musik som stöttning. Hmm undrar om baby Jo har lagt upp nåt på slutet tänkte jag, och ja mycket riktigt, tack för den, tack! Nu Ryan, går det lite lättare att få inspiritation!

    SvaraRadera