Say it with poetry

Vet inte varför men den sista tiden har några rader från Edna St. Vincent Millay poesi fastnat i huvudet på mig. Ni vet, att ha något som inte varar för evigt, att njuta av något som man inte får, att göra något som man vet inte är det smartaste, men ändå, just här och nu är värt det?
Vet inte varför just dessa rader cirkulerar i huvudet på mig, men jag kan inte släppa dem.

My candle burns at both ends It will not last the night;
But ah, my foes, and oh, my friends -
It gives a lovely light.