Jag kan få lite ångest av att det är val i år. Jag hade verkligen tänkt att jag skulle vara engagerad den här gången, läsa in mig ordentligt, fundera över vilka frågor som jag tycker är viktiga osv. Men jag ids inte. Orkar liksom inte engagera mig. Och jag blir så besviken. Hur har jag kunnat bli så här? Så oengagerad? Utan något brinnande intresse eller kunskap om viktiga samhällsfrågor? Aldrig någon fråga som riktigt fångar tag i mig. Aldrig någon händelse som gör att jag omvärderar mina val. Tänker aldrig efter före. Utan bara efteråt, när det är för sent och jag tänker att nästa gång jag har chansen att göra något viktigt, säga något som har betydelse då, ja då jäklar ska jag göra det. Nästa gång.
Jag letar alltid efter någon att skylla på. Är det min generation det är fel på? Var våra föräldrar så engagerade att vår revolt är att inte bry oss om något? För det kan väl inte vara så att det är jag? Att det är mitt fel att jag är en lat, oengagerad, bekväm människa? Så kan det väl ändå inte vara? Jag är ju liksom en 32-åring on the go, läser tidningen (ibland), ser nyheterna, jobbar med aktuella viktiga frågor dagligen (typ), bryr mig om mina medmänniskor, köper Situation Sthlm någon gång om året, ja jag gör vad jag kan helt enkelt. Är det samhället som har format mig till den oengagerade människa jag är. Skolan? Kanske mamma och pappa? Kanske till och med min syrra som gjort mig såhär eller ja vem som helst förutom jag. För det är ju inte mitt fel, det vet jag med säkerhet.
Fan. När är det där valet nu igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar