Jämlikt...I think not!

T har alltid irriterat sig på att damavdelningarna i de flesta klädbutiker är lika stora som en fotbollsplan medans herravdelningarna är intryckta i en liten hörna. Jag kan väl tycka att det har ändrats lite de senaste åren nu när det faktiskt är ok för killar att vara intresserad av mode utan att bli rädda för att placeras i något fack (vilket jag har förstått vissa är...). Ibland är ju till och med herravdelningarna större än dam. Det är såklart olika i olika butiker, men rent generellt snackar jag nu alltså.

Men se, den trenden har inte smittat av sig till barnkläder har jag fått erfara. För ska man köpa kläder till pojkar under, ja säg 15 år, så får man först gå förbi hundra hyllor med rosa tyllkjolar, lila klänningar, blommiga koftor och glittriga tights, sen får man fortsätta lite längre in förbi alla mössor med rosetter och lurviga vita vantar, för att sedan gå, ja bara liiiiite längre in, förbi princessdiademen och hårspännen med strass, där kan man sedan hitta en liten hylla med kläder i mörkgrönt, mörkblått och brunt. Om det är en lite galen och tokig butik kan det eventuellt vara en bil eller traktor på tröjan eller byxfickan. Trodde i min enfald att könsuppdelningen inte kom förrän i de lite äldre åldrarna men det är ju i själva verket tvärtom.

Nu kanske jag låter helt motsägelsefull, men jag har, för att vara helt ärlig, varit lite sur över att inte få en anledning att botanisera i de där gigantiska rosa fluffavdelningarna. Jag liksom går och petar och blänger på allt glitter och fluff på vägen till den mörka hörnan som man måste ha en gps för att hitta. Men så ramlade jag över den här bilden. Och inser att man måste ju som vanligt tänka utanför boxen. Att det ska vara så svårt! Se vad man kan göra med lite brunt?

Bild från The Sartorialist

Allstå, ja ni ser ju, man kan ju dö lite av den här bilden...